År 2026 börjar ett nytt teknologiskt skifte få strategisk betydelse för industrin: kvantdatorer.
Under det senaste decenniet har artificiell intelligens blivit ett praktiskt verktyg i industrin. AI används i dag för bland annat prediktivt underhåll, kvalitetskontroll, logistikoptimering och produktutveckling, och mycket mer.
Till skillnad från AI, som framför allt skapar nya möjligheter, innebär kvantteknologi också en potentiell risk. Kvantteknik kommer inom snart framtid bryta stora delar av den kryptering som i dag skyddar industriella system, affärskritisk information och digital kommunikation.
Samtidigt utvecklar EU och internationella säkerhetsorganisationer strategier för kvantsäker digital infrastruktur, där organisationer förväntas börja förbereda sig redan 2026, och där kritiska system ska ha implementerat kvantsäker kryptografi omkring 2030.
För ägare av tillverkande industribolag handlar detta därför inte främst om teknologi.
Det handlar om industrispionage, konkurrenskraft och skyddet av företagets mest värdefulla tillgångar – kunskap och teknologi.
2026: Cybersäkerhet blir en strategisk ledningsfråga
Under de senaste åren har EU infört flera nya regelverk som påverkar hur företag måste hantera digital säkerhet.
Bland de viktigaste finns:
- NIS2-direktivet – cybersäkerhetskrav för kritiska sektorer
- Cyber Resilience Act – säkerhetskrav för digitala produkter
- AI Act – regler för AI-system
- Data Act – ramverk för dataåtkomst och datadelning
Tillsammans innebär dessa att cybersäkerhet inte längre är en teknisk fråga för IT-avdelningen.
Den har blivit en strategisk fråga för styrelser, ägare och företagsledning.
Parallellt arbetar EU-kommissionen och internationella standardiseringsorgan med övergången till post-quantum-kryptografi – kryptering som är säker även i en framtid där kvantdatorer kan bryta dagens metoder.
EU:s rekommendation är tydlig: organisationer bör börja förbereda övergången redan nu.
Vad kvantdatorer förändrar
De flesta digitala system i världen skyddas i dag av kryptografi.
Det gäller allt från banktransaktioner och molntjänster till industrisystem och produktutvecklingsdata.
Dagens kryptering bygger på matematiska problem som är mycket svåra för traditionella datorer att lösa.
Kvantdatorer fungerar däremot enligt andra fysikaliska principer och kan i teorin lösa vissa av dessa problem betydligt snabbare.
Resultatet är inte att internet plötsligt slutar fungera.
Men det innebär att kryptering som skyddar företagshemligheter kan bli sårbar.
För industribolag vars konkurrenskraft bygger på teknologi kan detta få långtgående konsekvenser.
Fem skäl för industribolag att bry sig
1. Företagets verkliga värde är ofta digitalt
För många tillverkande bolag ligger det största värdet inte i maskinerna – utan i kunskapen bakom produkterna.
Det kan handla om:
- konstruktioner
- materialteknik
- produktionsprocesser
- styrsystem och programvara
Exempelvis bygger ett bolag som Saab stora delar av sitt värde på avancerad systemdesign och programvara.
Den typen av teknologi kan ha strategiskt värde i flera decennier.
Om krypteringen kring sådan information bryts kan konsekvenserna bli betydande.
2. Data kan stjälas i dag – och dekrypteras i framtiden
Ett scenario som diskuteras allt mer inom cybersäkerhet är “harvest now – decrypt later”.
Angripare kan redan i dag samla in krypterad data och lagra den.
När kvantdatorer blir kraftfullare kan informationen dekrypteras.
För industriföretag med lång produktlivscykel kan detta vara särskilt problematiskt.
Styrsystem och industriplattformar – exempelvis de som utvecklas av ABB – kan ha teknologiskt värde under mycket lång tid.
3. Leverantörskedjor ställer nya säkerhetskrav
Industribolag är i dag integrerade i globala leverantörsnätverk.
Kunder inom exempelvis automotive, energi och flygindustri ställer allt högre krav på cybersäkerhet.
Företag som inte kan visa att deras system är robusta riskerar att förlora kontrakt eller uteslutas ur leverantörskedjor.
Detta är särskilt relevant för bolag vars produkter är uppkopplade eller integrerade i kundens produktionssystem – något som exempelvis gäller mycket av den industriella utrustning som utvecklas av Atlas Copco.
4. Cybersäkerhet flyttar upp till styrelsen
EU:s NIS2-direktiv innebär att företag i flera sektorer måste:
- identifiera cyberrisker
- implementera säkerhetsåtgärder
- rapportera incidenter
Det innebär att cybersäkerhet i allt större utsträckning blir en styrelsefråga.
Flera industribolag har därför börjat integrera cyberrisk i sina strategiska riskramverk.
5. Industrispionage förändras
Industrispionage har historiskt ofta handlat om insiders eller fysisk kopiering av teknik.
I dag sker mycket av detta digitalt.
Telekomindustrin är ett tydligt exempel. Ericsson investerar betydande resurser i cybersäkerhet eftersom telekominfrastruktur utgör en central del av global digital kommunikation.
När teknologin för att bryta kryptering utvecklas förändras spelplanen ytterligare.
Tre scenarier som industriledare bör fundera över
Scenario 1: Teknologiskt försprång försvinner
En konkurrent får tillgång till designfiler eller forskningsdata flera år efter att de stulits.
Scenario 2: Fabriker påverkas digitalt
Angripare manipulerar digitala styrsystem i industriella produktionsmiljöer.
Scenario 3: Leverantörskedjan bryts
Ett bolag exkluderas från internationella leverantörsnätverk eftersom cybersäkerheten inte uppfyller nya krav.
Vad ägare och styrelser bör göra
För industribolag handlar kvantfrågan inte om att investera i kvantdatorer.
Det handlar om att säkerställa att företagets digitala infrastruktur är framtidssäker.
Tre åtgärder är särskilt viktiga:
Kartlägg kryptografi
Identifiera var i verksamheten kryptering används – exempelvis i ERP-system, molntjänster och leverantörskommunikation.
Bygg teknologisk flexibilitet
System bör kunna uppgraderas till kvantsäker kryptografi utan omfattande ombyggnad.
Integrera cybersäkerhet i bolagsstyrning
Cyberrisk bör behandlas på styrelsenivå.
En ny strategisk industrifråga
Kvantdatorer har länge betraktats som ett forskningsområde.
Nu börjar tekniken påverka cybersäkerhet, geopolitik och industristrategi.
För ägare av tillverkande bolag är slutsatsen därför tydlig:
Den strategiska frågan är inte längre om kvantteknologi kommer att påverka cybersäkerheten.
Den verkliga frågan är hur väl företagets teknologi, data och affärskritiska information skyddas i en värld där denna teknologi blir verklighet.
Referenser och vidare läsning
European Commission – Coordinated Roadmap for the Transition to Post-Quantum Cryptography
https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/library/coordinated-implementation-roadmap-transition-post-quantum-cryptography
EU Post-Quantum Cryptography Strategy
https://postquantum.com/quantum-policy/eu-pqc-roadmap
Cybersecurity in the Quantum Age – NIS Cooperation Group
https://thequantumspace.org/2025/06/27/cybersecurity-in-the-quantum-age-nis-groups-action-plan
EU Post-Quantum Cryptography Migration Analysis
https://www.genua.eu/knowledge-base/eu-calls-for-transition-to-post-quantum-cryptography-are-we-prepared
